Ännu en gång har jag lyckats tillverka något som blev för litet för mig, vilket gör Sigrid lycklig. Jag som såg fram emot en mjuk, skinande, rosa mössa … men tji fick jag! Det är inte med mycket, men den blev för tajt för mig 🙁 Så nu får Sigrid en fin mössa till hösten istället. Hon ville gärna ha en bolltofs på den också, så jag fick testat min pompom-maker från Hobbii.
Mönstret är Winterberry från Hobbii och garnet är Pearly Haze i färgen Wild Berry. Mössan är virkad i tunisisk virkning, och trogna läsare kanske känner igen den, då jag har virkat en grå version också.
Min fina (numera f d) kollega Emelie blev biten av virk-bacillen och vi pratade en massa virkning under våren … Hon fastnade för att virka väskor och när hon hade virkat Emmy Lou efter ett mönster från Drops och visat mig den kunde jag helt enkelt inte låta bli att också virka en eftersom den är supersöt och väldigt ”kawaii” och jag kände att jag verkligen villhövde en.
Den är faktiskt ganska enkel att virka, så om du är sugen borde du testa! Den virkas i garnet Drops Paris och jag har använt färgerna 33 Rosa och 17 Naturvit. Sidenbandet har jag köpt på Fynda här i stan. Min tanke är att det skall sys i ett innerfoder också, men när jag försökte själv så gick det (förstås) åt skogarna, då jag alls inte är vän med symaskiner, så jag väntar på att få hjälp av maken någon dag när han är på humör för att sy lite. Det fungerar ju att använda den utan också, men det känns som en god idé att se till att inget kan ramla ut genom hålen …
Denna rosa har jag virkat till mig själv, men det kan ju hända att Sigrid också ville ha en (ni kan få gissa i vilken färg) och att ni får se den en annan dag …
Jag säger ju alltid att jag inte skall virka, dels för att mina händer inte precis älskar det, dels för att det inte alltid blir så lyckat resultat, men … ibland kan jag inte låta bli ändå! Jag hade några nystan utav garnet Metallico från Hobbii i färgen Rose Gold i mina gömmor, som jag troligtvis köpt under någon rea helt enkelt för att jag inte kunde motstå det. Jag sökte lite på Hobbiis hemsida efter något som man kunde göra med en mindre mängd nystan av garnet och fastnade för mönstret Greta basker (av Irene Rasch). Recensionerna till mönstret var lite blandade och jag kan nog inte säga att jag är odelat positiv heller. En hel del utav Hobbiis mönster lämnar lite övrigt att önska när det gäller tydlighet (en del har förresten rena räknefel), men jag lyckades få till en basker i alla fall. Hundra procent efter mönster vet jag inte, eftersom jag inte är säker på att jag förstod allt rätt.
Jag virkade med lite större virknål än angivet, eftersom jag tenderar att virka hårt. Så jag använde 5,0 och 4,5, men den senare bara till de två sista varven. Bytte jag nål där det stod angivet blev det så tajt att inte ens Sigrid kunde få den på sitt huvud. Garnet är ganska trevligt att virka i så länge man inte måste repa, då är det lite motsträvigt. Tyvärr ser det heller inte lika fint ut på bild som det gör i verkligheten.
Jag låter som vanligt Sigrid modella, eftersom hon är fotogenisk som få 🙂
Den här lilla nyckelringen med en kapybar gjorde jag till Sigrid för ganska länge sedan nu, och den har därefter hängt på hennes väska hela tiden. Hon säger att hon använder honom (även han kallas Kurt, precis som min kapybar) som maskot när det är prov.
Man måste ju lära sig nya saker ibland, inte sant? Jag brukar ofta få upp videos utav tunisisk virkning i mina flöden och har alltid tyckt att det ser väldigt häftigt ut, och nu har jag testat! Vissa maskor är knepiga, vissa är lätta att förstå sig på … och turligt nog finns det ju en uppsjö utav videos att titta på online när man kör fast. Jag virkade mössan Winterberry från Hobbii i det fantastiskt härliga garnet Pearly Haze i färgen Charcoal. När jag såg garnet blev jag ju alldeles förälskad, men det är ganska dyrt att köpa till något större projekt, så jag nöjde mig med en mössa, till vilken det räckte med två nystan (som jag köpte på reapris någon gång).
Resultatet är inte perfekt, jag fick fel antal maskor någonstans på vägen och fick fuska lite, men jag tycker ändå att det är bra för att vara första försöket! Mössan är tänkt till mig, men när man har världens sötaste dotter så använder man henne som modell istället 😉
Emmas bebis måste ju ha något mysigt att krama på (som om hon säkert inte får tusen gosedjur), tänkte jag … och virkade en kapybara. Alla behöver en kapybara, inte sant? Mönster och garn är samma som för min kapybara Kurt 🙂 Mönster: Nudo y tejido Garn: Toucan från Hobbii
Säg hej till kapybaran Kurt, min nye kompis. När jag fyllde år förra året fick jag ju en supersöt liten kapybara i morotskostym utav Masken. Ända sedan dess har jag varit sugen på att testa att virka en själv, och då gärna i tjockare garn, så att den blir mer som ett gosedjur än som en amigurumi. (I ärlighetens namn är jag ju inte riktigt kompis med det där att virka amigurumis.) I vintras köpte jag lite Toucan-garn (färgerna är Cappuccino och Chocolate, tror jag) när jag handlade på Hobbii och sedan har det legat i pysselrummet och väntat. När det så blev ännu en sjukdag igår (bacillerna i år är helt galna) tyckte jag att det passade att virka sig en liten kompis.
Jag tror att Masken virkade efter YouTube-videon, jag valde att köpa mönstret från Nudo y tejido istället. Det kostade inte så mycket och jag är jättedålig på att följa videos, jag gillar att ha saker i skrift. Det gick riktigt bra att virka den lilla krabaten, även om jag fick repa upp ett eller annat varv eftersom jag ALLTID lyckas få fel maskantal, hur noggrant jag än tycker att jag räknar … Det är trevligare för tassarna att virka med stor virknål och stort garn än att virka klassiska amigurumis! Jag är redan sugen på att virka en till 😉 Visst blev han söt? Han har varit ute och känt på våren idag. Så härligt ute! Hoppas att det fortsätter så här …
Det var inte alls meningen att Sigrid skulle få en Granny Pop Hoodie! Det var meningen att JAG skulle kunna stoltsera med en härlig virkad hoodie i underbara färger …
Men någonstans gick det fel. Var garnet inte så kompatibelt med mönstret som jag trodde? Var min virkfasthet mer fel än vad jag trodde? Är mönstret felaktigt? Jag vet inte! Men det som skulle ha blivit en medium loosefit kofta blev en kofta som nästan är för liten för Sigrid, så någonstans gick det ju helt uppenbart fel!
Sigrid är dock jättenöjd med mitt misslyckande och glad åt sin nya tröja, så vi får glädjas åt den saken. Garnet är Carnival från Hobbi, i färgkombinationen som heter Rio. Fantastiskt vackert garn, men om ni vill ha ett tips från coachen – gör inte fel, för det är näst intill omöjligt att repa!
Ser ni förresten Sigrids piffiga byxor? Det är ett par jeans som blivit för korta och som bästa Moster Masken förlängde med lite trevligt tyg, som jag tror är från IKEA.
För ett tag sedan fyllde systeryster år, och tänka er jag ville virka en sak till henne i present. Nämligen en söt liten kapybara, som jag visste att hon skulle älska. Hon tycker ju att dessa ”små” djur är väldigt söta och vi har båda sprungit på samma konto på instagram, som innehåller bilder på en väldigt söt liten virkad kapybara. Det visade sig att man kunde få mönstret gratis om man tittade på en instruktionsvideo på Youtube. Den var dock på spanska. Det fanns dock angivet mönster på engelska och amigurumi-språket är ju ganska universellt, så det var inga större problem att följa mönstret. Dom små kapybarorna har lite olika kostymer att välja på också. Jag valde en morotskostym, både för att jag tyckte den var söt och för att systern en gång i tiden alltid åt morötter (vet inte om hon fortfarande äter dem så ofta)
Använde mig av garnet: scheepjes catona. Som jag använt mig av ganska länge nu.
En inbiten spelare som farbror Jansson måste förstås få en Cthulhu när han fyller år! Jag älskar ju BlueRabbits Baby Cthulhu, så även om jag egentligen inte älskar att virka så satte jag igång att göra en. Jag fick ju lite extra mycket tid till handarbete under påsk och påsklov eftersom dottern blev diagnosticerad med Diabetes typ 1 och vi spenderade en vecka på Halmstad lasarett … Jag hade bara garn med mig, så jag fick brodera ögon, och fluff till att fylla med fick jag av vår superhärliga diabetessköterska som också är en pysslare och tyckte att jag ju måste kunna fortsätta med den lilla figuren, trots min fluffbrist. Han blev inte riktigt färdig på lasarettet och i ärlighetens namn inte riktigt färdig till Janssons födelsedag heller (jo, på kvällen, efter att han åkt hem från vårt lilla firande) men jag tror att det skall gå bra ändå 🙂
Säg hej till Julthlhu, Cthulhus julälskande (och självklart snälla) kusin. Han har flyttat in här och bor under vår gran och jag undrar om han inte hjälper Nisse att hitta på bus? I och för sig är inte vår Nisse utav det busigare slaget, utan han är mer en tomteagent 😉
Julthulhu är virkad efter ett mönster som ni torde vara bekanta med vid det här laget, Baby Cthulhu av Blue Rabbit Toys. Till och med jag börjar bli vän med mönstret nu, jag som inte har så lätt för amigurumis egentligen. Vingarna är lite knepiga, men när man väl har förstått att det är väldigt många maskor som skall virkas i samma maska, så brukar det gå bra. Jag hade mest problem med monteringen den här gången, eftersom jag inte hittade någon bra nål. Jag skulle vilja hitta en sådan där nål med böjd topp som jag har sett att vissa använder, det verkar underlätta väldigt. En pytteliten broderinål, som var det jag hittade, är i alla fall INTE rätt verktyg 😉
Här hade man kunnat tro att det skulle komma ett inlägg om en hatt att ha på huvudet, men så är inte fallet. Istället kommer det att handla om blomman Solhatt. Men skulle ni vara intresserad av just klädesplagget solhatt, så finns här ett inlägg om en sådan.
Jag virkade en kompis till julstjärnan då jag tyckte att det mönstret skulle passa även till andra blommor. Det enda jag ändrade på var färgerna och mittenknappen i blomman och vips så blev det en gul solhatt.
Herr Solhatt har flyttat hem till mina föräldrar, så har dom en blomma som inte kommer att vissna.
Det går att styla blomman på lite olika sätt. Jag tyckte han var finast med de gröna bladen nedåt och de gula uppåt.
Den första virkade figuren som jag föll för inne hos Lalylala var en urgullig kameleont. Jag skickade över bilden till systern för att hon skulle få se hur söt den var. Hon i sin tur visade den för svågern, som har en liten kärlek till ödlor, och han sade att en sån hade han kunnat tänka sig att få.
Då det ganska snart var dags för svågern att fylla år bestämde jag mig snabbt för att köpa ett mönster och sätta igång och virka en till honom. Jag köpte mönstret och fick en nedladdningsfil med en gång. Som tur var hade jag garner i bra färger hemma, så jag kunde sätta igång och virka på direkten. Jag hade inte exakt de färger som mönstret angav, men jag tyckte att en mörkare grön faktiskt blev finare. Den pastellfärg hon angav på mönstret passar nog bättre om man skall göra den till ett litet barn.
Det här var ett riktigt roligt mönster att virka efter, och hon som gjort det är väldigt noga med detaljerna. I de flesta fall så är ju amigurumisarna snarlikt uppbyggda , med ett runt huvud och kropp där mönstret inte skiljer så mycket emellan. Men det här mönstret började med en triangel och sen virkade man hela vägen till svansen i ett svep (minus fötter, ögon och krage). Den var lite kämpig att fylla med vadd, men tillslut blev det riktigt bra. Det är nog den amigurumi jag gjort som har blivit hårdast stoppad.
Den blev så otroligt söt när den blev klar!!! Och den ser sådär lurig ut som kameleonter verkligen brukar göra. De ser alltid så skyldiga ut, precis som att de nyss gjort något riktigt busigt. Den har små söta ”tumvantsfötter”, som kameleonter har, tyvärr fick jag inte riktigt med det på bild. Det var roligt att se hur glad svågern blev för sin present.
Jag kunde förstås inte hålla mig ifrån att virka en amigurumi till … Även denna är efter ett mönster av underbara BlueRabbitToys, som ju är en favorit hos oss pysselsystrar.
Masken säger att jag virkar alldeles för hårt, men jag vet verkligen inte hur jag skall ändra på den saken. Något virkproffs kommer jag definitivt aldrig att bli, men jag får nog säga att jag är rätt så nöjd med den här lille rackaren. Jag tycker att den blev väldigt söt 🙂
Det är alltså en liten voodoo-kanin. Jag tycker att det vore perfekt att använda den som nåldyna, men det tycker inte Sigrid. Hon tycker att den är alldeles för söt för det 😉 Jag tror att hon tycker att den skall flytta in hos henne …
Syster Piglet har ju varit igång med julpysslandet länge, det vill säga att hon redan har hunnit med att göra en hel hög med julkort. Jag brukar ju också ha hunnit göra något julkort så här dags på säsongen, men i år har det visst inte blivit så. Det första julpysslet för min del i år blev istället ett virkat projekt. Nämligen en julstjärna, hur söt är han inte?! Mönstret kommer från Lalylala. Jag kom över hennes konto på instagram och tyckte hon hade gjort en hel del söta figurer. Så jag valde att köpa ett par mönster av henne. Detta mönster-kit innehöll tre stycken julfigurer. Hon säljer även färdiga kit om det är så att man inte har ett förråd av garner hemma och inte känner för att köpa ett heller. Jag har en hel del virkgarner hemma, men hade inte exakt de färgerna hon använde. Men jag tycker att jag fick ihop färgerna ganska bra, även om jag kanske hade velat ha en lite mörkare nyans av den röda och den gröna. Jag använder mig av garnet Sheepjes Catona. Det finns i mängder med olika fina nyanser och har en skön känsla när man virkar.
Passar bra när ens julstjärna inte har annat än gröna blad…
