För andra året i rad har jag varit med på Järbos Julvanten KAL (Knit-A-Long), och nu skall ni få se resultatet. De har varit färdiga ett tag, om jag skall vara ärlig, men jag har inte fått till fotografering utav dem förrän nu. Jag var också i valet och kvalet om jag skulle försöka blocka ut dem till att faktiskt passa mig, men jag anser nog att de är så pass mycket för små att det inte skulle gå, så därför är Sigrid nu glad ägare utav dessa vantar!
Jag brukar ju ha problem med att Maja Karlssons vantar blir lite för små för mig (trots att mina händer inte alls är stora), men eftersom det var många inlägg i julvantegruppen på Facebook som pratade om att muddarna blev jättestora tänkte jag att det kanske skulle gå bra ändå, utan att gå upp i stickstorlek … Det gjorde det inte. Muddarna är lagom till mig, resten är det inte. De är både för smala och för korta. Många stickade förlängning på sina vantar, så jag vet att jag inte var den enda som hade problemet. Till viss del får jag ju skylla mig själv eftersom jag är för lat för att sticka provlappar 😉
De blev i alla fall lika stora 🙂 Det blev inte mina vantar från förra året (Julvanten 2019), vilket är orsaken till att de aldrig har hamnat i bloggen. I övrigt är de dock väldigt fina. Jag tyckte bättre om dem än om dessa, så jag tror inte att jag kommer att bry mig om att sticka ett sådant här par till mig själv … men vi får väl se. Vad tycker ni? Hade ni velat ha ett par? 🙂 De är stickade i Järbo Svensk Ull, färgerna Gotland grey och Falu red. Garnet var nog inte min favorit, jag tyckte att det var lite väl ojämnt spunnet. Det röda var bättre än det grå på den fronten i och för sig …